Etikettarkiv: idrott

Kommentarer

”Skatepark”, ”gymnastikens hus” och konstgräs – om satsningar på idrott

Lämna en kommentar

Just nu är det mycket nyheter, mycket åsikter och mycket tyckande om hur Örebro kommun investerar i olika idrotter. Längre ner finns rapporter, siffror och lite annat för den som har bestämda åsikter (jag tror att det är en bra idé att ta reda på fakta innan man är tvärsäker om vad som är rätt och fel i investeringsfrågor). Grundläggande principer tycker jag det är lätt att vara tvärsäker om:

  1. Det är bra att vi med skattepengar underlättar för barn och ungdomar att idrotta (och engagera sig på andra sätt).
  2. Fördelningen av resurser ska ske jämställt (mellan killar och tjejer), bidra till att utjämna ojämlikhet i samhället och bidra till att fler engagerar sig på olika sätt.

Om vi är överens om det kan vi gå vidare. Man kan självklart invända mot dessa principer, men då handlar diskussionen inte längre bara om prioritering av investeringar utan om olika politiska ståndpunkter.

Först av allt: det är avgörande att skilja på antal och andel. Om man till exempel vill satsa mer på ”tjejidrott” är det viktigt huruvida man menar idrotter som övervägande utövas av tjejer (hög andel tjejer) eller idrotter som har flest tjejer som utövare (antal). Här är två diagram ur ”Idrotten i siffror (2013)” som visar att det är lite skillnad, beroende på vad man pratar om (notera dock att just de här siffrorna handlar om medlemmar och inte aktivitet):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om man istället studerar aktivitet så blir skillnaderna ännu tydligare, fotbollen sticker ut rejält om man bara tittar på aktiviteter för barn och ungdomar.

Mot detta sätt att redovisa kan man självklart också ha invändningar: det missgynnar ensamidrotter som inte redovisar aktivitetsstöd på samma sätt och det kan ju tänkas att fler skulle ägna sig åt till exempel innebandy om det fanns fler tider i landets hallar. Men å andra sidan är det kanske inte troligt att någon annan idrott skulle kunna peta fotbollen (världens största sport) från förstaplatsen, även om det fanns obegränsat med hallar?

Oavsett det, det finns invändningar mot all statistik. Statistiken nedan kompletterar bilden, men ger självklart inte heller hela bilden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Örebro kommun lägger varje år många miljoner på idrott i olika former (mer om det här: http://bjornsundin.speedhost.me/2013/06/60-miljoner-till-idrotten-varje-ar-ar-400-000-till-eco-orebro-lite/). Exakt hur mycket är faktiskt svårt att redovisa, men det handlar om minst 60 miljoner kronor när man räknar bidrag och subventioner på anläggningar. Men sanningen är att det handlar om mer än så egentligen, eftersom det till exempel finns kostnader för anläggningar som kommunen helt enkelt bara räknar in i budgeten utan att redovisa som subvention. Det där är alltså pengar som betalas ut varje år, det vi brukar kalla ”driftspengar”.

En investering i till exempel en konstgräsplan, en skatepark eller en idrottshall innebär att man betalar byggföretag och leverantörer och därmed får man en ”investeringssumma” men eftersom anläggningen står kvar under lång tid räknar vi inte den summan  som den avgörande: det viktiga är vad investeringen kostar per år. Då kan man konstatera att en konstgräsplan (ca 7 milj i investering, ca 1,8 milj/år i driftkostnad för ränta på investeringen och skötsel) kostar lite per timme eftersom den (i normalfallet) inte kräver uppvärmning eller annat. På samma sätt är det med en skatepark (18 milj i investering, ca 1,7 milj per år för drift och kapitalkostnad). En idrottshall kostar dock mycket mer. Dyrast är självklart ishallar som kräver både värme och kyla förutom att själva investeringen är hög. Sedan kostar olika hallar olika mycket pengar. Friidrottshallen som byggdes för några år sedan (Tybblelundshallen) kostade mer än 50 miljoner i investering och kostar varje år cirka 5 miljoner i drift.

Jag ska inte ge mig in på byggnadsteknik (jag är inte expert på det) men hur dyr en anläggning blir beror dels på själva byggnaden (takhöjd, totalyta, yta på olika hallar/delar, bärande balkar med mera) men också på vilken utrustning som krävs i den. Driftkostnaden beror dels på hur stor investeringen var men också på hur mycket den dagliga skötseln kostar liksom olika andra driftskostnader.

Det avgörande är alltså vad det kostar kommunen per år. Intäkterna från de hyror som föreningarna betalar för anläggningarna motsvarar inte på långa vägar kostnaderna, särskilt inte på hallar. Siffrorna ovan beskriver bara kommunens kostnad, inte vilka intäkter kommunen får in.

Att bygga ett ”gymnastikens hus” (som nu diskuteras en del) kostar mycket. Vi har inte detaljstuderat detta (det är vad som i så fall skulle göras i en ”förstudie” som kostar några hundra tusen kronor att göra), men utifrån de planer som presenterats, vad liknande anläggningar kostat i andra kommuner och vad marken skulle kosta i den typ av centralt läge som föreslagits så är det osannolikt att investeringen skulle hamna under 100 miljoner. Den årliga driften skulle då sannolikt bli mellan 5 och 10 miljoner kronor. Hyresintäkterna från en sådan hall har (av gymnastikföreningarna och kommunens tjänstemän) beräknats till cirka 2,6 miljoner kronor per år men idag betalar föreningarna ”bara” en tredjedel av den summan. Men oavsett hur mycket föreningarna betalar av ett nytt ”gymnastikens hus” så kommer kommunen i så fall få betala mellan 2,4 och 7,4 miljoner per år för anläggningen. Fast förmodligen mer, eftersom det lär bli tufft för Örebros föreningar att bära en så mycket högre hyra. Särskilt om vi vill att fler barn och ungdomar ska kunna delta (redan idag kostar barngymnastik runt 1300 per termin och barn – rätt många har inte de pengarna).

Idén om ett ”gymnastikens hus” är inte avfärdad, den kommer fortsätta diskuteras. Inget beslut fattades på sammanträdet med Programnämnd Samhällsbyggnad, Fritidsnämnden har även i fortsättningen ansvaret för att bidra till att så mycket fritidsaktiviteter kan genomföras i Örebro, och då är gymnastikens behov en självklar del.

Här finns utredningen om gymnastikens lokalbehov: Gymnastikens lokalbehov, rapport maj 2015 (sammanfattning här: Gymnastikens lokalbehov, tjänsteskrivelse)

Vad vi konstaterat är att man måste skilja på de olika behov som redovisas som skäl till varför man vill ha denna anläggning:

– Dels handlar det om den kö som finns till gymnastiken, barn och ungdomar som helt enkelt inte ”får plats” i gymnastikverksamheten idag. Delar av det problemet handlar om brist på halltider och dåliga förutsättningar, och den delen konstaterar utredningen från Kultur och Fritidsförvaltningen att det går att göra mer med. Dels handlar det om att effektivisera bokningssystemet så att hallar inte står tomma så mycket (de står inte bara tomma på fredags- och lördagskvällar, det har varit för mycket fokus på de tiderna – då barn självklart inte ska träna), dels handlar det om att skapa mer tider i hallarna genom att t ex fotbollen ska vara utomhus (på konstgräsplanerna). Men kön beror också på ledarbrist, att det inte finns tillräckligt många vuxna som kan leda barn och ungdomar, och det problemet löses inte genom ett ”gymnastikens hus”.

– Dels handlar det om att de som vill satsa på gymnastiken (elitsatsningar eller helt enkelt bara bli duktigare) har för dåliga förutsättningar i Örebro idag. Oscariahallen byggdes för gymnastikens behov (klar 2006) och är fortfarande en bra anläggning, även om det självklart finns bättre anläggningar på andra ställen. Det finns dock ett problem med att mycket tid går åt till att plocka fram och tillbaka utrustningen eftersom hallen används av skolan på dagarna (vilket är tur – tomma hallar är väldigt dyra). Det måste man jobba med framöver. För att få ännu fler som blir ännu duktigare på gymnastik är det mycket möjligt att man framöver behöver bygga ytterligare någon anläggning särskilt anpassad för gymnastikens behov (det ska Fritidsnämnden  jobba vidare med) men det är inte säkert att det lämpligaste sättet att göra det är att bygga en stor anläggning, ett ”gymnastikens hus”, som innebär massor av skjutsande för nästan alla i Örebro.

Att vi nu inte går vidare med att förbereda byggandet av ett ”gymnastikens hus” beror alltså dels på att det kostar enormt mycket pengar, och just nu behövs extremt mycket pengar för att bygga förskolor och skolor och vårdboenden. Men det beror också på att man – innan man gör en sådan enorm satsning – måste utreda vilka behov det löser.

Det finns många idrotter som har stora behov av fler anläggningar. Att gymnastiken organiserar störst andel tjejer innebär inte att de av jämställdhetsskäl automatiskt måste stå först på investeringslistorna: Ridsport, konståkning, friidrott och volleyboll har nästan lika hög – eller högre – andel tjejer. Friidrott, dans och ridning organiserar alla ett stort antal tjejer. Fast ingen idrott organiserar så många tjejer som fotbollen, så om man alltid skulle gå på vad som ger mest för flest tjejer skulle alla satsningar göras på fotbollen – men det gör de inte. Som kostnadsredovisningen ovan visar så är det inte så att fotbollen får ”alla” pengar som satsas på idrott. Tvärtom. Om man skulle se till krona per utövare skulle fotbollen sannolikt inte se så gynnad ut i kommunens ekonomi som en del påstår.

Här finns fler handlingar för den som vill läsa mer:

Handlingar om aktivitetsparken i Drottningparken, ”skateparken”: 1505aktivitetspark Tjänsteskrivelse till nämnd , Aktivitetspark1505, Ombudgetering aktivitetspark

Reviderat investeringsprogram med markerade förändringar.pdf (beskriver vilka satsningar Programnämnd Samhällsbyggnad planerar för kommande år)

 

Här finns en del andra inlägg jag tidigare skrivit om idrottsfrågor:

http://bjornsundin.speedhost.me/2012/10/vad-ar-minst-viktigt-verksamheten-for-barn-eller-investeringarna-for-jobb-fb-orekf/

http://bjornsundin.speedhost.me/2012/06/fler-konstgrasplaner-nu-landar-vi-fragan-fb/

http://bjornsundin.speedhost.me/2012/08/reaktioner-pa-kif-raddningen/

http://bjornsundin.speedhost.me/2012/10/kan-ett-fritidskort-fa-fler-foreningsaktiva-fb/

http://bjornsundin.speedhost.me/2013/01/omdiskuterad-hall-for-fotboll-framtidstro-och-nya-jobb/

http://bjornsundin.speedhost.me/2013/03/att-lara-fran-de-basta-13-slutsatser-om-evenemang-i-orebro-och-goteborg/

http://bjornsundin.speedhost.me/2013/06/nagra-ord-om-eco-orebro-och-kommunens-stod-till-basket/

http://bjornsundin.speedhost.me/2013/06/60-miljoner-till-idrotten-varje-ar-ar-400-000-till-eco-orebro-lite/

 

Kommentarer

Vad är minst viktigt: verksamheten för barn eller investeringarna för jobb?

2 kommentarer

Jag inledde just debatten om budget 2013 för Samhällsbyggnadsområdet, ett område som både moderater och folkpartister vill skära ner rejält på. Det kommer att drabba verksamheter för barn och unga eller verksamheter som lägger grunden för nya jobb och ett fortsatt växande Örebro. Återstår att se om dessa partier vågar föreslå nedskärningar på något konkret…

Ungefär så här sa jag i talarstolen:

Några exempel:
– Vi fortsätter det framgångsrika Sommarpaketet, som gett möjlighet för barn och unga – och deras familjer – att få upplevelser under sommarlovet som de inte skulle haft råd med annars.
– Vi fortsätter utöka öppettider på fritidsgårdarna: bland annat i Vivalla, i Glanshammar, Tysslinge och Östernärke.
– Vi börjar på allvar med tillsyn av bland annat bygglov, som vi måste göra enligt lagen. Det innebär att vi kontrollerar ventilation, byggfusk, tillgänglighet i lokaler och mycket annat.
– Vi förbättrar busstrafiken och fortsätter förbättra för alla örebros cyklister, bland annat genom fler huvudcykelstråk, bättre underhåll på cykelvägar och bättre cykelställ.
– Vi fortsätter arbetet med Truckstop, som förhoppningsvis kan invigas under 2013.
– Vi inviger Tegelbruket där ungdomar från hela kommunen kan få en aktiv fritid.
– 500 000 kronor avsätts till medborgarbudget i Vivalla
– Målet om fem nya konstgräsplaner mellan 2011 och 2015 står fast: minst en per år ska anläggas fram till år 2015. Vilka planer som får konstgräs presenteras under hösten.
– Vi kommer att se över kommunens stöd till idrottsrörelsen så att fördelningen är rättvis både mellan föreningar och mellan idrotter.
– I början av 2013 görs en översyn av stödet till elitidrotten.
– Vi ska underlätta för de, mestadels tjejer, som ägnar sig åt hästsport.
– Vi ska stärka Örebro som logistikcentrum i Skandinavien: bättre kommunikationer, bättre service, fler lager och fler jobb.
– Vi börjar bygga moderna och effektiva vindkraftverk – eventuellt även solenergi – tillsammans med bland annat Kumla kommun, och andra aktörer.
– Vi fortsätter göra fler naturområden tillgängliga för örebroarna, både vuxna och barn.

Samhällsbyggnadsområdet handlar i korthet om två frågor:

För det första: Hur kan vi använda våra gemensamma skattepengar till bibliotek, fritidsgårdar, föreningsbidrag, kulturskola, idrottsanläggningar och mycket annat så att vi därmed skapar ett så tryggt, utvecklande och attraktivt Örebro som möjligt?

Och, för det andra: Hur bygger vi Örebro så att det skapar bästa möjliga förutsättningar att växa och ge nya resurser just till fritidsgårdar och föreningsbidrag, men också till skola, förskola och omsorg?

En del oppositionspartier vill spara rätt mycket på Samhällsbyggnadsområdet:
Vilket av det jag nämnde nyss är det som ska tas bort?

Är det verksamheten för barn? Eller är det investeringarna för att öka tillväxten och skapa nya jobb?

Låt mig ta två tydliga exempel:

En del säger att vi lägger för mycket pengar på gator och asfalt, men verkligheten är en annan. Den ökade befolkningen innebär att nya bostadsområden kommer att byggas och fler människor kommer att cykla på våra gator:
– I jämförelse med Linköping, Västerås, Jönköping, Gävle och Karlstad så lägger Örebro mindre pengar på underhåll av gator (2011). (Linköping 38 mnkr, Västerås 53 mnkr, Jönköping 34 mnkr, Gävle 62 mnkr, Karlstad 52 mnkr och Örebro 32 mnkr). Och då växer Örebro mer än de övriga…
– I jämförelse med Norrköping och Västerås så lägger vi mindre pengar på investeringar i park och grönytor (2011). (Norrköping 19 mnkr, Västerås 12 mnkr och Örebro 9 mnkr).
– Vi börjar komma ikapp: Genom majoritetens tilläggsbudgetar 2011 och 2012 la vi mer pengar på underhåll av gator. Men oppositionen sa, och säger, nej. 23 % mer än förra mandatperioden. (23 % ökningen är skillnaden mellan 2010 års siffror och 2011/2012.)

Det andra exemplet: En fullstor fotbollshall för att stärka fotbollen, för att stärka Vivalla. Och för att locka fler besökare till Örebro.

Vi går vidare med arbetet med att skapa en fullstor fotbollshall Vivalla – den första i Mellansverige som kommer att ha publikmöjligheter.

Några ord om varför detta är viktigt för tillväxten: När Örebro ökar med 1600 personer/år ger det cirka 75 miljoner kronor per år. Varje ny skattebetalare ger cirka 50 000 kronor.

Idag omsätter turismen i Örebro över 2 miljarder, lika mycket som Linköping och Norrköping tillsammans. Om det ökar till 2,5 miljarder ger det ytterligare 40 miljoner i skatteintäkter och 350 nya jobb i regionen.

Kommentarer

Är barns uppväxt en hård fråga?

Lämna en kommentar

Brukar inte skriva ord-för-ord-manus men gjorde det idag, till min inledning i debatten om Samhällsbyggnadsområdet. Så jag lägger ut det manus jag inte riktigt höll mig till…:

När jag växte upp så var idrott när vi barn i kvarteret spelade fotboll på gräsplanen bakom husen eller spelade landhockey på gatan med hemmasnickrade mål. Så var det för väldigt många andra här inne också, tror jag.

Det där skulle jag vilja att fler barn fick uppleva. Att alla barn fick uppleva det. Gräsplaner, trygg gatumiljö, kompisar att leka med, en aktiv fritid, grönområden nära där man bor.

Och ska vi vara ärliga så kommer ingen gå upp idag och säga att det där var det dummaste de hört. Ingen kommer argumentera emot att det är viktigt att barnen har en bra uppväxt, med aktiv fritid, grönområden och trygga områden.

Alltså borde vi ganska lätt kunna enas om att samlas för Örebros bästa. För barnens bästa. Att vi här och nu skulle kunna klara att skapa breda överenskommelser som utvecklar Örebro och ger nya möjligheter till fler.

Fast det kommer vi inte ägna den här debatten åt.

Vi kommer att diskutera hur stora besparingar som är rimliga att göra på Samhällsbyggnadsområdet. En del oppositionspartier kommer vilja spara mer, ta bort fler miljoner från detta område.

Jag skulle säga att de därmed sparar på förutsättningarna att ge barnen just den där uppväxten som vi nog är rätt överens om att vi vill bidra till att skapa. Och jag skulle säga att de därmed minskar förutsättningarna för att vi ska ha råd med viktiga satsningar inom skolan, förskolan, vården och omsorgen.

Samhällsbyggnadsområdet handlar i korthet om två frågor:
För det första: Hur kan vi använda våra gemensamma skattepengar till bibliotek, fritidsgårdar, föreningsbidrag, kulturskola, idrottsanläggningar och mycket annat så att vi därmed skapar ett så tryggt, utvecklande och attraktivt Örebro som möjligt?
Och, för det andra: Hur bygger vi Örebro så att det skapar bästa möjliga förutsättningar att växa och ge nya resurser just till fritidsgårdar och föreningsbidrag, men också till skola, förskola och omsorg?

På ingen av dessa frågor är svaret att betong är viktigare än barn.
På ingen av dessa frågor är svaret att asfalt är viktigare än äldrevård.
På ingen av dessa frågor är svaret att mindre satsningar på barn och ungdomars fritid gör Örebro bättre för barn och unga.

När vi nu under kommande år satsar på ett växande Örebro som ger bättre möjligheter för alla, och särskilt för barn och unga, så är det mycket som ska göras:
– Det ska bli fler helgöppna fritidsgårdar och förstärkt fritidsverksamhet för 10-12 åringar.
– Satsningar på trygghet, med bättre belysning, nattvandrare och trygghetsjour och prövar flexibel nattbuss, där resenärer kan stiga av mellan två hållplatser för att komma närmre hemmet.
– Vi utreder förutsättningarna för ett nytt bibliotek och en fullstor fotbollshall i Vivalla.
– Vi förbättrar busstrafiken och engagerar fler kring hur Örebro kan bli en ännu bättre cykelstad.
– Arbetet med att förbättra Norrcity fortsätter och vi lyssnar på – och bryr oss om – cityhandelns förslag på förbättringar.
– Vi underlättar för fler att bygga billigare villor som fler människor ska ha råd med och vi ser till att det blir fler studentlägenheter.
– Vi har återstartat arbetet med Truckstop och fortsätter arbetet med att underlätta för växande företag att skapa nya jobb och tillväxt.
– Vi gör det lättare att sopsortera och vi höjer kvaliteten och informerar bättre om snöröjningen.

Om jag vore riktigt naiv skulle jag nu tro att oppositionspartierna skulle gå upp och säga: ”Vi hade fel, klart vi inte ska låta bli att satsa på mer öppet på fritidsgårdarna. Klart vi inte säger nej till fritidsverksamhet för 10-12åringar. Klart vi inte säger nej till ett nytt stadsbibliotek.”

Och eftersom jag tror att vi ganska lätt skulle kunna enas om en massa förslag för att göra Örebro bättre för de barn som växer upp här så slutar jag inte hoppas och tro på det. Att vi här och nu skulle kunna klara att skapa breda överenskommelser som utvecklar Örebro och ger nya möjligheter till fler barn och unga.

Det ska bli spännande att höra vad som sägs i den här debatten…